2025 Tillgänglighetsrapport: Europeisk e-handel

Om studien

Sommaren 2025 genomförde QualiBooths tillgänglighetsteam en djupgående granskning av den digitala tillgängligheten på Europas 500 största e-handelswebbplatser.

Syftet var att ge objektiva insikter, jämförbara riktmärken och vägledning till organisationer som vill skapa mer inkluderande digitala upplevelser. Studien identifierade de bäst presterande handlarna och deras goda praxis. Här är resultaten.

De bästa europeiska e-handelswebbplatserna efter tillgänglighetspoäng

Genomsnittlig tillgänglighetspoäng från 0 till 100 efter omfattande tester av Europas 500 största onlinehandlare med QualiBooths Accessibility Toolkit den 19 juni 2025.

Poängen speglar läget vid testtillfället och kan förändras över tid och beroende på sammanhang. Alla webbplatser testades oberoende, utan att finansiella eller kommersiella relationer påverkade processen. Att finnas med i studien ska varken tolkas som en rekommendation eller som tecken på koppling till QualiBooth.

Introduktion och huvudresultat

QualiBooths tillgänglighetsteam granskade Europas 500 största e-handelswebbplatser och gav var och en en poäng från 0 till 100. Poängen byggde på automatiserade skanningar, manuella tester och användarintervjuer för att spegla den faktiska användbarheten för personer med funktionsnedsättning. Högre poäng innebär bättre överensstämmelse med riktlinjerna för tillgängligt webbinnehåll (WCAG) 2.2, den globala standarden från World Wide Web Consortium (W3C).

Granskningarna omfattade affärskritiska användarflöden i både dator- och mobilversion:

• Startsidor
• Produktlistnings- och produktsidor
• Varukorgs- och kassaflöden

Vad de mycket tillgängliga webbplatserna hade gemensamt

1. Logisk informationsarkitektur — tydlig rubrikstruktur, HTML-landmärken och intuitiv menynavigering.
2. Robust tangentbordsstyrning — på de mest tillgängliga webbplatserna gick alla centrala flöden, från navigering till kassa, att slutföra enbart med tangentbord.
3. Stark visuell tillgänglighet — lämplig alternativtext till bilder, tillräcklig färgkontrast och skalbar, läsbar typografi.
4. Felfria formulär — tydliga etiketter, hjälpsamma felmeddelanden och en konsekvent, förutsägbar utformning.
5. Mobile first-design — poängen var i genomsnitt 15 % högre på webbplatser byggda med det angreppssättet.

Kvarstående svaga punkter

1. Dynamiskt och interaktivt innehåll — karuseller, modalfönster och fästa navigeringsfält stör ibland tangentbordsfokus eller låser fast användare av skärmläsare.
2. Tillgänglighet i multimedia — undertexter, transkriberingar och syntolkning införs ojämnt i video- och ljudinnehåll.
3. Autentiseringsflöden — CAPTCHA och kognitivt krävande flöden för återställning av lösenord är fortfarande vanliga, i strid med WCAG 2.2.
4. Konsekvens mellan plattformar — datorupplevelser ligger ofta efter de mobila.
5. Synlighet i stora språkmodeller (LLM) — sambandet mellan WCAG-efterlevnad och synlighet i språkmodeller är tydligt, och organisationer som tar till sig tillgänglighetsstandarderna får ett större citeringsavtryck.

Viktigaste slutsatser

1. Norge (77), Storbritannien (75) och Irland (71) nådde i genomsnitt de högsta poängen.
2. Trots enskilda framstående aktörer låg Frankrike (64), Spanien (63) och Tyskland (57) sammantaget efter.
3. Hem och trädgård (73), mat och dryck (64) och allmänna shoppingwebbplatser (63) presterar bättre än branscher som djurtillbehör (56) eller konst och underhållning (47).
4. Webbplatser inom fordons- och industrisegmentet hamnar i genomsnitt sist (43 respektive 36).
5. Valet av e-handelsplattform har ingen direkt påverkan på tillgänglighetspoängen.
6. Poängen var högst på startsidor (73) och lägst på produktlistningssidor (60).

Resultaten visar att en hög poäng är möjlig även för stora och komplexa e-handelswebbplatser, men att tillgänglighet förblir en iterativ process som kräver löpande uppföljning och åtgärder. I och med att den europeiska tillgänglighetsförordningen tillämpas från juni 2025 måste organisationer på den europeiska digitala marknaden kunna visa ett proaktivt och systematiskt arbetssätt. Annars utsätter de sig för juridiska, anseendemässiga och ekonomiska risker.

Externa studier visar genomgående att bristande tillgänglighet — särskilt i formulär och kassaflöden — leder till fler avbrutna köp. Att förbättra tillgängligheten där är därför inte bara en efterlevnadsfråga utan en bevisad drivkraft för konvertering och kundlojalitet.

Viktiga stödjande studier:

• Forrester Research (Microsoft): 69 % av kunderna med tillgänglighetsbehov lämnar otillgängliga webbplatser.
• Baymard Institute (2023): användbarheten och tillgängligheten i kassans formulär är bland de främsta orsakerna till övergivna varukorgar.
• Click-Away Pound Survey (Storbritannien, 2021): 73 % av användarna med funktionsnedsättning har lämnat en webbplats på grund av tillgänglighetshinder.
• W3C/WAI-fallstudier: företag, däribland stora e-handlare, har rapporterat högre konverteringsgrad efter förbättrad tillgänglighet.

Metod

Analysens omfattning

Studien bedömer 500 av Europas ledande e-handelswebbplatser utifrån omfattande tester mot gällande WCAG 2.2-kriterier. Analysen, som genomfördes från april till juni 2025, kombinerade manuella och automatiserade testmetoder med QualiBooths programvara för tillgänglighetstestning. Den lyfter fram både styrkor och kvarstående utmaningar, med betydelse för efterlevnaden av den europeiska tillgänglighetsförordningen (EAA).

Varje webbplats bedömdes genom intervjuer, automatiserade skanningar och manuella tester, vilket gav en tillgänglighetspoäng från 0 till 100 som speglar den faktiska användbarheten för personer med funktionsnedsättning. Granskningen omfattade dator- och mobilversioner av startsidor, produktlistningssidor, produktsidor samt varukorgs- och kassaflöden.

Både de automatiserade och de guidade poängen kommer från Agora, QualiBooths plattform för tillgänglighetstestning, för att säkerställa enhetlighet. Testningen bedömde efterlevnad av WCAG 2.2.

• Vid automatiserade skanningar lämnades webbadresserna till verktyget och analyserades utan mänsklig inblandning.
• Vid guidade skanningar gick tillgänglighetsspecialister igenom samma webbadresser och skrollade genom varje sida för att säkerställa att allt innehåll laddades — inklusive lazy loading, dynamiskt laddade element, cookiemeddelanden, modalfönster och CAPTCHA.
• Sidor som var blockerade för programvaruskanning eller otillgängliga av tekniska skäl markerades som ”ej tillgänglig”.

Poängsättning

Varje sida började på 100 poäng, med avdrag utifrån antal och allvarlighetsgrad hos problemen. Guidade skanningar visade vanligtvis mer innehåll och gav därför ofta något lägre poäng än de automatiserade.

Denna programvarubaserade testning ger en automatiserad bedömning mot WCAG 2.2-standarderna. En poäng på 100 i den här rapporten betyder varken att en webbplats är 100 % tillgänglig eller att den uppfyller kraven till 100 %.

En fullständig tillgänglighetsbedömning kräver:

1. Programvarubaserad testning för att effektivt hitta de vanliga problemen.
2. En fullständig manuell granskning utförd av utbildade yrkespersoner, som bedömer nyanser som sammanhang, användbarhet, kognitiv belastning och kompatibilitet med hjälpmedelsteknik, vilket automatisering ensam inte kan fånga.

Toppaktörer och nya trender

Toppaktörernas styrkor

Studien identifierade de bäst presterande handlarna, varav flera nådde anmärkningsvärda poäng på 95 och uppåt: On Running, IKEA, Mango, Sports Direct och Bonprix.

Testerna gjordes utifrån, och för studiens syfte fick QualiBooths tillgänglighetsteam utgå från antaganden baserade på de indikationer som kunde observeras på de testade sidorna. Enligt vår analys når dessa webbplatser genomgående höga poäng bland annat tack vare:

• Informationsarkitektur och navigering — tydlig användning av rubriker, landmärken och logiska menystrukturer, vilket förbättrar samspelet med skärmläsare.
• Tangentbordsstyrning — de centrala flödena (navigering på startsidan, produktsökning och kassa) går att genomföra utan mus.
• Visuell tillgänglighet — lämpliga textalternativ, höga kontrastvärden och skalbar typografi.
• Användbara formulär — välmärkta inmatningsfält, tillgängliga felmeddelanden och konsekvent formulärdesign.
• Mobiloptimering — allt större användning av beröringsvänlig design i linje med WCAG 2.2.

De bäst presterande organisationerna går långt bortom ren kod. Våra kvalitativa intervjuer visar flera ytterligare goda arbetssätt:

• De behandlar tillgänglighet som en kulturell och strategisk prioritering, inte bara ett tekniskt krav. De förankrar den i sitt hållbarhetsarbete (CSR) och sitt uppdrag och binder sig vid långsiktiga planer. Ledningens engagemang är avgörande: många utser chefer med ansvar för tillgänglighet i fysiska och digitala miljöer, som i sin tur bygger dedikerade team.
• De erkänner risken för omedvetna fördomar och motverkar den proaktivt genom att kombinera automatiserad testning med manuella granskningar. De ser tillgänglighet som något som måste byggas in ”från designstadiet”, där affärsmål förenas med det etiska och regulatoriska kravet på inkludering.
• De lägger in tillgänglighetstestning direkt i utvecklingsflödet. Därmed blir efterlevnad enligt dem inte en eftertanke utan en löpande, mätbar process.

Produktsidorna i On Runnings dator- och mobilupplevelse fick full tillgänglighetspoäng, 100, vid test mot WCAG 2.2. Poängen fastställdes med automatiserade skanningar och bekräftades med en manuell granskning av samma sidor.

Kvarstående svaga punkter

Även ledande handlare har svagheter inom de mer komplexa områdena:

1. Dynamiskt och interaktivt innehåll — karuseller, modalfönster och fästa navigeringsfält som ibland stör tangentbordsfokus eller låser fast användarna.
2. Tillgänglighet i multimedia — undertexter, transkriberingar och syntolkning införs ojämnt.
3. Autentiseringsflöden — när vissa innehållsleveransnätverk begränsar språkmodellers åtkomst återkommer krångliga autentiseringssidor, i strid med WCAG 2.2.
4. Konsekvens mellan plattformar — mobilupplevelser ligger ofta efter datormiljön.
5. Externa partners ansvar — byråer och leverantörer hålls inte alltid till samma standarder som interna team.
6. Organisatorisk styrning — en enda ”tillgänglighetsambassadör” räcker inte. De bästa organisationerna hade en central kvalitetsfunktion med reella befogenheter och en kultur där varje teammedlem, intern som extern, tar ansvar.

Interaktiva komponenter som icke-nästlade rullgardinsmenyer är ofta problematiska och orsakar fokusproblem för hjälpmedelsteknik.

Skillnader mellan länder och branscher

Skillnader mellan länder

När vi såg på genomsnittspoäng per land visade studien betydande skillnader. Mest framträdande var ett starkt samband mellan index för mänsklig utveckling (HDI) och poängen för digital tillgänglighet, vilket antyder en koppling mellan ekonomisk utveckling, konsumentskydd och institutionell styrning.

Förekomst av tillgänglighetsredogörelser

En tillgänglighetsredogörelse är ett offentligt dokument som beskriver en webbplats åtagande för digital inkludering, dess nivå av efterlevnad av standarderna och hur användare kan anmäla problem eller begära anpassningar. Även om de är rättsligt obligatoriska för de flesta webbplatser i offentlig sektor, och från juni 2025 för många privata tjänster i EU enligt den europeiska tillgänglighetsförordningen, ses de allt oftare som god praxis världen över.

The Body Shop är ett utmärkt exempel på digital tillgänglighet: företaget visar tydligt sin tillgänglighetsredogörelse i sina webbutiker.

Branschskillnader

När vi poängsatte varumärken per bransch visade studien att hem och trädgård, mat och dryck samt allmänna shoppingwebbplatser ligger jämförelsevis högre än branscher som hälsa, träning, stil och mode. Webbplatser inom företags- och industrisegmentet hamnade sist, delvis på grund av mer komplexa köpflöden.

Studien visar också att internationella teknikföretag presterar bra, men inte i den absoluta toppen. Det antyder att storlek och teknisk mognad inte nödvändigtvis ger bättre tillgänglighet.

Webbplatser med låga och medelgoda resultat tillämpar tillgänglighet selektivt i stället för att bygga in den i hela den digitala upplevelsen. Vanligtvis gör dessa webbplatser följande:

• Ger grundläggande alternativtext till produktbilder.
• Textar vissa videor, dock ofta automatiskt genererat och oprecist.
• Behåller mobilanpassning, men utan att fullt ut beakta behov som stora tryckytor.
• Länkar till en tillgänglighetsredogörelse — ofta generisk, inaktuell eller ofullständig.

Dessutom såg vi hos de svagast presterande:

• Ojämn alternativtext — saknad, automatiskt genererad eller oanvändbar (till exempel ”image123.jpg”).
• Dålig färgkontrast — snygga formgivningar som sätter varumärket före läsbarheten, som ljusgrå text på vit bakgrund.
• Tangentbordsfällor — interaktiva element (menyer, modalfönster, karuseller) som varken går att nå eller lämna enbart med tangentbord.
• Formulär utan riktiga etiketter — fält utan tydliga instruktioner, vaga felmeddelanden och obligatoriska fält som inte annonseras för skärmläsare.
• Överdriven tilltro till automatisering — överlägg och widgetar som ger en falsk känsla av efterlevnad utan att lösa de underliggande kodproblemen.
• Dynamiskt innehåll utan ARIA-stöd — popup-fönster, reglage och rullgardinsmenyer som hjälpmedelsteknik inte annonserar korrekt.
• Ostrukturerad HTML — överhoppade rubriknivåer, felaktig nästling eller för många div-element, vilket gör navigering med skärmläsare förvirrande.

Placeringar per land och region

De 10 bästa webbplatserna i Storbritannien

John Lewis webbplats fick särskilt höga poäng på listnings- och produktsidor. Även kassaflödet låg i topp.

De 10 bästa webbplatserna i Tyskland

Modalfönster försämrar inte tillgängligheten hos bonprix, vilket visar att en utmärkt användarupplevelse inte kräver att man ger upp digital tillgänglighet.

De 10 bästa webbplatserna i Frankrike

Leroy Merlin är ett exempel på en mycket tillgänglig webbplats med gedigen tangentbordsnavigering och god hantering av dynamiskt innehåll.

Bästa webbplatserna i Norden

Prisma i Finland, CDON i Sverige och XXL i Norge nådde exceptionellt höga poäng – ett resultat som kan tillskrivas att tillgänglig design och tillgänglighetstestning byggts in i alla deras utvecklingsflöden.

Bästa webbplatserna i Spanien

Både mobil- och datorversionen av Mangos webbplats presterade väl i såväl manuella som automatiserade tester.

Bästa webbplatserna i Italien

Den italienska versionen av Asos webbplats är särskilt väl utformad för personer med synnedsättning. Landmark-elementen är tydliga och siffror i formulär är korrekt formaterade för skärmläsare.

Tillgänglighetspoäng efter global omsättning

Vår studie visar att storlek inte är någon indikator på tillgänglighet. Webbplatser med stora globala intäkter får inte nödvändigtvis bättre poäng än mindre webbplatser. Det kan delvis förklaras av att en större webbplats vanligtvis är mer komplex och därmed svårare att underhålla ur ett tillgänglighetsperspektiv. Dessutom överoptimerar vissa webbplatser och fyller tangentbordsflödet med påträngande uppmaningar om korsförsäljning, uppförsäljning och omdömen. Över hela spannet – från omkring 10 miljoner till över 100 miljarder dollar i årliga intäkter – stiger trendlinjen bara från cirka 56 till 71, och på varje intäktsnivå förekommer både höga och låga poäng.

Det kan delvis förklaras av att ju större en webbplats är, desto mer komplex brukar den vara och desto svårare att underhålla ur ett tillgänglighetsperspektiv. Dessutom överoptimerar vissa webbplatser och fyller tangentbordsflödet med påträngande uppmaningar om merförsäljning, uppgraderingar och omdömen.

Tillgänglighetspoäng efter e-handelsplattform

Även om våra data tyder på att valet av e-handelsplattform inte har någon större inverkan på poängen visar studien ändå mindre skillnader. Webbplatser byggda på Squarespace (96) och TotalOne (90) får till exempel mycket höga poäng, medan de som byggts på Intershop (48), PrestaShop (38) och Scayle (31) tenderar att få lägre poäng. Skillnaderna jämnas dock ut när man kontrollerar för andra faktorer, såsom bransch och regionala skillnader.

Med hänsyn till dessa webbplatsers plattformar kan skillnaderna i resultat hänföras till flera faktorer:

1. Beroendet av mallar — de varierar kraftigt beroende på om de utformats med tillgänglighet i åtanke.
2. Plattformens totala ägandekostnad — dyrare lösningar följs ofta av större investeringar i utveckling, produkt och UX/UI-resurser, medan billigare plattformar kan tyda på mindre resurser för tillgänglighetsarbete.
3. Egenutvecklade och headless-lösningar kostar — webbplatser byggda på egenutvecklade, headless eller composable plattformar hamnar oftast under genomsnittet, vilket antyder att organisationer med dessa arkitekturer måste vara extra noggranna för att säkra efterlevnad och inkludering.

Webbplatser med goda resultat bygger vanligtvis in tillgänglighetstestning i plattformens arbetsflöden (till exempel Oracle Commerce) och erbjuder mallar som kontrollerats mot tillgänglighetsstandarderna.

Omvänt kommer webbplatser till korta när omfattande anpassning sätter varumärket före tillgängligheten, till exempel med stela färgscheman som begränsar kontrast eller designfrihet. Tillgängligheten kan också försämras av tredjepartsintegrationer — widgetar för sociala medier eller omdömesverktyg — som inte är anpassade för inkludering.

Poäng per kritisk kontaktpunkt

Produktlistningssidor

Dessa sidor visar filtrerade produktkategorier (till exempel löparskor för dam) i en tydlig hierarki: produktbild, namn, färgval och pris. Bland de viktigaste tillgänglighetskraven finns ett logiskt navigeringsflöde mellan elementen och korrekt märkta filter- och sorteringsfunktioner.

Produktsidor

Dessa sidor är avgörande för konverteringen och måste leda smidigt genom beslut till köp, till exempel: produktinformation → val av storlek och lagerstatus → lägg i varukorgen → bekräftelse av varukorgen. Tabbordningen bör följa denna logiska sekvens så att köpresan går att genomföra utan förvirring.

Varukorg och kassa

Varukorgssidor bör minimera störningar och följa en intuitiv tabbordning, till exempel: varukorgens innehåll → justera antal → gå vidare till kassan. I kassan bör fokus ligga enbart på det nödvändiga, och specialerbjudanden eller reklaminnehåll som stör avslutet bör undvikas. Utformningen måste stödja tangentbordsnavigering så att tillgängligheten är säkrad oavsett inmatningsmetod.

Mobilupplevelser

Mobilwebbplatser når vanligtvis högre poäng än sina datormotsvarigheter, eftersom designbegränsningarna gynnar tillgänglighetsprinciperna. Den mer avskalade mobilupplevelsen — med förenklad navigering, färre filteralternativ och lägre visuell komplexitet — skapar naturligt tydligare flöden och bättre fokushantering.

Organisationer som arbetar mobile first ser ofta bättre poäng på alla plattformar, eftersom mobilutvecklingens begränsningar främjar renare informationshierarkier och mer medvetna gränssnittsval.

Tillgänglighet och synlighet i språkmodeller

Den sista delen av vår undersökning tittade på sambandet mellan tillgänglighetspoäng och synlighet i språkmodeller som ChatGPT, Claude och Gemini. För att mäta synligheten använde vi ett närmevärde, citeringsavtrycket: i vilken grad en domän är representerad, refererad eller möjlig att återkalla för en språkmodell.

När språkmodeller bedömer citeringsavtrycket väger de vanligtvis in flera faktorer:

1. Förekomst i träningsdata — fanns text från eller om webbplatsen brett tillgänglig och användes den i förträningskorpusen?
2. Domänauktoritet och inkommande länkar — webbplatser med stark sökmotoroptimering och många inkommande länkar dyker oftare upp i de insamlade datamängderna.
3. Ämnesmässig tyngd — är domänen en tongivande referens i sin bransch?
4. Språk och geografi — vissa domäner har stark närvaro i sitt eget land eller språk men låg global synlighet.
5. Tidsmässig relevans — fanns webbplatsen och publicerade den innehåll före modellens kunskapsgräns?

Vi analyserade sambandet mellan tillgänglighetspoäng och synlighet i språkmodeller genom att köra studiens domäner genom ChatGPT, Claude och Gemini. Resultaten visade ett slående mönster: webbplatser med högre tillgänglighetspoäng hade genomgående större synlighet i språkmodellerna.

Sambandet bevisar inte orsak och verkan, men kopplingen är tydlig och betydande. Ytterligare statistisk analys skulle krävas för att fastställa den exakta karaktären och styrkan i sambandet.

Slutsats

Svårigheter att uppfylla tillgänglighetskraven beror ofta på att tillgängliga funktioner inte ingår i utformningen av mallarna, att integrationen med vanliga utvecklingsflöden saknas och att det inte finns någon uppföljning i realtid.

QualiBooths verktygslåda för digital tillgänglighet respekterar er varumärkesidentitet, maximerar teamens effektivitet och breddar den marknad ni faktiskt kan nå. Vill ni veta hur väl er webbplats uppfyller WCAG 2.2-kriterierna kan ni börja med en basskanning via QualiBooths kostnadsfria tillgänglighetsskanner. Resultaten lyfter fram de problem som har störst effekt, så att ni kan prioritera åtgärder efter sidvisningar och trafik i stället för bara efter det totala antalet problem.

För att uppnå en mycket tillgänglig webbplats visar vår studie dessutom att organisationer bör:

• Utser ansvariga — låt ett dedikerat team driva tillgänglighetsarbetet.
• Väljer proaktiva verktyg — föredra fullvärdiga skanningslösningar framför widgetar och överlägg med snabba lösningar.
• Bygger in i arbetsflödena — lägg tillgänglighetstestning direkt i utvecklingsprocesserna.
• Utbildar hela ekosystemet — utbilda interna team, leverantörer och byråer i tillgänglighetskraven innan projekten startar.

Det viktigaste är att börja någonstans och bygga fart genom systematiska förbättringar — med insikten att er organisation kan göra tillgänglighet till en fördel.

Metodnot: Webbplatserna bedömdes med automatiserade och manuella tester mot WCAG 2.2-kriterierna. En poäng på 100 innebär inte fullständig tillgänglighet — en fullständig bedömning kräver manuella granskningar av utbildade yrkespersoner.

Bilaga A: placeringar per kritisk kontaktpunkt

Produktlistningssidor

Produktsidor

Varukorgs- och kassaflöden

Mobilwebbplatser

Bilaga B: debatten — kostnadsfria eller betalda testverktyg

Kostnadsfria verktyg som Google Lighthouse är en värdefull ingång till tillgänglighetstestning, men innebär betydande begränsningar och avvägningar för många organisationer.

Fördelarna. Kostnadsfria verktyg tar bort budgethindret och passar enkelt in i befintliga arbetsflöden. Google Lighthouse körs till exempel direkt i Chrome DevTools, vilket gör tillgänglighetstestning nåbar för vilken utvecklare som helst. Verktygen hittar effektivt grundläggande problem som saknad alternativtext, otillräcklig kontrast och strukturella fel — värdefulla första framsteg för team som just börjat.

Begränsningarna. Kostnadsfria automatiserade verktyg fångar dock vanligtvis bara 20–30 % av de verkliga tillgänglighetsproblemen. De missar komplexa interaktiva element, problem med tangentbordsnavigering och frågor om kompatibilitet med skärmläsare. Framför allt ger de ögonblicksbilder utan löpande uppföljning, erbjuder begränsad vägledning för åtgärder och använder poängsystem som späder ut tillgänglighetssignalen med andra mått, som prestanda.

Slutsatsen. Kostnadsfria verktyg fyller en viktig pedagogisk roll, men är bara en utgångspunkt. Organisationer som enbart förlitar sig på dem upptäcker vanligtvis luckorna genom användarklagomål eller rättsliga processer — alltså när åtgärderna är som dyrast. Effektiva strategier använder kostnadsfria verktyg som en av flera delar, tillsammans med specialiserade plattformar, användartester och system för löpande uppföljning.

Om QualiBooth

QualiBooth är en ledande leverantör av lösningar för digital tillgänglighet och samarbetar med stora detaljhandelskedjor, finansinstitut och offentliga organisationer i hela Europa. Företaget levererar inte bara efterlevnadsverktyg utan bidrar också aktivt till god praxis och branschstandarder.

Agora, den avancerade versionen av QualiBooths Accessibility Toolkit, kombinerar automatiserad skanning med guidade expertgranskningar. Till skillnad från enkla skannrar kan Agora återskapa verkligt surfbeteende — inklusive att kringgå CAPTCHA-spärrar, avtäcka dynamiskt innehåll och efterlikna skrollmönster — och ger därmed varumärken en helhetsbild av sin tillgänglighetsmognad som speglar den faktiska kundupplevelsen.

QualiBooths angreppssätt går längre än själva efterlevnadspoängen. Verktygslådan gör det möjligt för varumärken att förbättra användbarheten, minska de juridiska riskerna och öka inkluderingen på marknaden.